Ibland så slår det mig...
Jag har världens bästa sambosar!

Vi är som mattanterna i skolbespisningen, jävligt samansvettsade.
Vi är som kuratorn på ungdomsmottagningen, lyssnar alltid.
Vi är som ungdomen på ungdomsmottagningen, pratar om det som måste pratas om. Seriöst så som oseriöst.
Vi är helt enkelt som ett gruppboende!

Dom är som mina ledsagare, min reflexväst i mörkret, krydda på maten, hjälper när det stjälper, peppar när peppas bör, Glädjer när glädje saknas och bara finns där med en stöttande kroppsdel när det lutar...

Tack Emma & Micke för att ni är så fina!