Bilbomber och självmordsbombare...
Något som man bara ser på tv, någon utrikeskorrispondet som rapporterar från ett land där det är dammigt dom pratar konstigt. Blod, folk skriker och gråter, ofta en siffra som representerar döda och skadade människor.

Men det var ju alltid så långt borta. Många hav och landplattor mellan eländet och vår trygghet.
För i vårt lagomland så finns inget sånt, här lever vi tillsammans och alla mår bra.

Men håller vårt trygghetssamhälle att sakta men säkert falla sönder?
Med ett främlingsfientligt parti i rikstaden blir iallafal jag fundersam. Så igår, ett misslyckat bombdåd som ändå var "lyckat". En man spränger en bil inklusive sig själv, mitt i centrala Stockholm. Mitt bland juljäktande svenskar, fullt upp med att tänka på skinka och att räcka till...

Jag blir fundersam!

"I hope that someone´s gonna call
And tell me this night is over
`Cause I wanna start living my life
Before I get much older...

- We ain´t gonna live our lives in fear..."